Alliansen har stulit min väljarmakt
Partiernas valmanifest anses av statsvetare vara det mest pålitliga sättet att förutspå vad som kommer att hända nästa mandatperiod. Professor Henrik Oscarsson går på sin blogg till och med så långt som att föreslå att partimanifesten bör distribueras till alla hushåll. Jag anser därför att det är bekymmersamt ur ett demokratiperspektiv att moderaterna inte går till val på ett eget partimanifest samtidigt som deras tre samarbetspartier presenterar egna partimanifest. Moderaterna nöjer sig helt enkelt med alliansens valmanifest, till skillnad från de tre samarbetspartierna.
I ett försök att bringa klarhet i varför kontaktade jag moderaternas valstuga på internet och fick svar från en politisk sektreterare hos moderaterna. Min fråga var:
"Varför har ni till skillnad från era tre samarbetspartier inget eget valmanifest, utan använder Alliansens valmanifest? Vad innebär det för samarbetet? Kan t.ex. kd sänka fastighetsskatten när det inte står i Alliansmanifestet?"
En politisk sekreterare i moderaterna svarade som följer:
"Hej och tack för ditt mejl,
Är man störst måste man vara snäll för att hålla ihop samarbetet.
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har en starkare påverkan på samarbetet
per procent väljare än vad vi har men eftersom vi är stora får vi ändå in mycket av vår politik i det gemensamma valmanifestet. Det är viktigt för dem att kunna påverka i sina profilfrågor och valresultatet kommer även att påverka fördelningen av ministerposter och det påverkar alla de hundratals vardagsärendena i olika frågor som kommer när man regerar. Om något är extra viktigt för dig och vår allianskamrater har en bättre politik än den vi har gör det skillnad att rösta på dem.
Sedan känns det självklart att vi moderater är bäst på sådant som jobb och ekonomiskt ansvar.
Vi har ofta lokala valmanifest i landsting och kommuner eftersom det där finns väldigt många praktiska frågor och olika idéer som passar på olika orter."
Hur snälla moderaterna egentligen är mot sina samarbetspartier finns skäl att kritiskt granska. Göteborgsposten har gjort just det och presenterade tidigare en lång lista på förslag från centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet som moderaterna sagt nej till:
* Lagen om anställningsskydd (Las) vill de tre småpartierna luckra upp ytterligare. Moderaterna säger nej.
* Folkpartiet har varit ivrigast förespråkare för att avskaffa värnskatten - en skatt på utbildning anser fp. Moderaterna säger nej.
* Fp och c vill att Rut-avdraget skall utvidgas för äldre pensionärer, så att 75 procent av kostnaden är avdragsgill för människor som är äldre än 75 år. Moderaterna säger nej.
* Folkpartiet vill förstatliga skolan. Moderaterna säger nej. Skolpersonal tål inte några stora reformer.
* Kristdemokraterna vill fördubbla vårdnadsbidraget till 6000 kronor och tvinga alla kommuner att införa det. Moderaterna säger nej till båda förslagen.
* Andreas Carlgren (c) vill att Vattenfall i första hand skall göra sig av med sina kolkraftverk. Moderaterna säger nej.
* Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgiften. Bara om andra länder inom EU gör det och om statskassan tål det säger moderaterna.
För drygt en månad sedan angav Anders Borg (m) att reformutrymmet för 2011 var cirka 10 miljarder kronor. I moderaternas värld är närmare 8 miljarder kronor redan intecknade. Är det några ytterligare reformer inom välfärden som det stora allianspartiet lyssnar till bör handla om utbildningslinjen. Det har Reinfeldt och Borg sagt så många gånger att alliansens övriga partiledningar inte kan ha missat det. (GP 19/8 s. 44)
Jag har i ärlighetens namn svårt att se hur det "gör skillnad" att rösta på något av de andra allianspartierna när det svart på vitt är så tydligt att moderaterna inte bara har makten att - redan före valet -bestämma vilka av de andra partiernas förslag som kan accepteras och samtidigt gå till val på ett alliansmanifest där moderaterna har i stort sett fullständigt inflytande över den ekonomiska politiken eftersom det enligt moderaterna själva är "självklart" att moderaterna är "bäst på sådant som jobb och ekonomiskt ansvar." Samtidigt är det alltså för att "vara snäll" som moderaterna kör över sina samarbetspartier i flera av deras hjärtefrågor.
Anledningen till att moderaterna går till val utan eget valmanifest torde vara uppenbar:
Moderaterna behöver inget eget valmanifest eftersom moderaterna är Alliansen.
Det är kristdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet som tvingas ta de tuffa kompromisserna som enligt statsvetaren Henrik Oscarsson kan leda till att de "riskerar att devalvera sitt unika bidrag till svensk politik." (GP 22/8 s. 9)
Som jag tidigare har skrivit tycker jag att blockpolitiken så som den tar sig uttryck i Alliansen är ett hån mot demokratin. Det skulle vara fullt möjligt att vänta till efter valet med att bilda en borgerlig regering om väljarna hade gett allianspartierna mandat att göra så och i proportion efter hur stora mandat de olika borgerliga partierna hade tilldelats av väljarna.
Just nu pekar mycket mot att inget av blocken får egen majoritet. Det är kanske inte så konstigt. Henrik Oscarsson skriver att "historiskt sett har blocköverskridande regeringar varit väldigt populära när väljarna själva önskat. Det beror på att 25 till 33 procent av svenskarna placerar sig själva i mitten ideologiskt. Då är det inte så konstigt att man önskar sig mittenregeringar." (GP 22/8 s. 9)
Problemet med Alliansen är emellertid att de borgerliga politikerna inte har frågat väljarna. Allianspolitikerna har istället själva bestämt att vi ska ha två block - två lag. Och plötsligt var det där tredje alternativet som nästan var tredje svensk - alltså lika många som röstar på moderaterna respektive socialdemokraterna - helst vill ha om de själva fick bestämma borta. Jag vill inte ha ett tvåpartisystem. Jag vill ha tillbaka min väljarmakt.
I ett försök att bringa klarhet i varför kontaktade jag moderaternas valstuga på internet och fick svar från en politisk sektreterare hos moderaterna. Min fråga var:
"Varför har ni till skillnad från era tre samarbetspartier inget eget valmanifest, utan använder Alliansens valmanifest? Vad innebär det för samarbetet? Kan t.ex. kd sänka fastighetsskatten när det inte står i Alliansmanifestet?"
En politisk sekreterare i moderaterna svarade som följer:
"Hej och tack för ditt mejl,
Är man störst måste man vara snäll för att hålla ihop samarbetet.
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har en starkare påverkan på samarbetet
per procent väljare än vad vi har men eftersom vi är stora får vi ändå in mycket av vår politik i det gemensamma valmanifestet. Det är viktigt för dem att kunna påverka i sina profilfrågor och valresultatet kommer även att påverka fördelningen av ministerposter och det påverkar alla de hundratals vardagsärendena i olika frågor som kommer när man regerar. Om något är extra viktigt för dig och vår allianskamrater har en bättre politik än den vi har gör det skillnad att rösta på dem.
Sedan känns det självklart att vi moderater är bäst på sådant som jobb och ekonomiskt ansvar.
Vi har ofta lokala valmanifest i landsting och kommuner eftersom det där finns väldigt många praktiska frågor och olika idéer som passar på olika orter."
Hur snälla moderaterna egentligen är mot sina samarbetspartier finns skäl att kritiskt granska. Göteborgsposten har gjort just det och presenterade tidigare en lång lista på förslag från centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet som moderaterna sagt nej till:
* Lagen om anställningsskydd (Las) vill de tre småpartierna luckra upp ytterligare. Moderaterna säger nej.
* Folkpartiet har varit ivrigast förespråkare för att avskaffa värnskatten - en skatt på utbildning anser fp. Moderaterna säger nej.
* Fp och c vill att Rut-avdraget skall utvidgas för äldre pensionärer, så att 75 procent av kostnaden är avdragsgill för människor som är äldre än 75 år. Moderaterna säger nej.
* Folkpartiet vill förstatliga skolan. Moderaterna säger nej. Skolpersonal tål inte några stora reformer.
* Kristdemokraterna vill fördubbla vårdnadsbidraget till 6000 kronor och tvinga alla kommuner att införa det. Moderaterna säger nej till båda förslagen.
* Andreas Carlgren (c) vill att Vattenfall i första hand skall göra sig av med sina kolkraftverk. Moderaterna säger nej.
* Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgiften. Bara om andra länder inom EU gör det och om statskassan tål det säger moderaterna.
För drygt en månad sedan angav Anders Borg (m) att reformutrymmet för 2011 var cirka 10 miljarder kronor. I moderaternas värld är närmare 8 miljarder kronor redan intecknade. Är det några ytterligare reformer inom välfärden som det stora allianspartiet lyssnar till bör handla om utbildningslinjen. Det har Reinfeldt och Borg sagt så många gånger att alliansens övriga partiledningar inte kan ha missat det. (GP 19/8 s. 44)
Jag har i ärlighetens namn svårt att se hur det "gör skillnad" att rösta på något av de andra allianspartierna när det svart på vitt är så tydligt att moderaterna inte bara har makten att - redan före valet -bestämma vilka av de andra partiernas förslag som kan accepteras och samtidigt gå till val på ett alliansmanifest där moderaterna har i stort sett fullständigt inflytande över den ekonomiska politiken eftersom det enligt moderaterna själva är "självklart" att moderaterna är "bäst på sådant som jobb och ekonomiskt ansvar." Samtidigt är det alltså för att "vara snäll" som moderaterna kör över sina samarbetspartier i flera av deras hjärtefrågor.
Anledningen till att moderaterna går till val utan eget valmanifest torde vara uppenbar:
Moderaterna behöver inget eget valmanifest eftersom moderaterna är Alliansen.
Det är kristdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet som tvingas ta de tuffa kompromisserna som enligt statsvetaren Henrik Oscarsson kan leda till att de "riskerar att devalvera sitt unika bidrag till svensk politik." (GP 22/8 s. 9)
Som jag tidigare har skrivit tycker jag att blockpolitiken så som den tar sig uttryck i Alliansen är ett hån mot demokratin. Det skulle vara fullt möjligt att vänta till efter valet med att bilda en borgerlig regering om väljarna hade gett allianspartierna mandat att göra så och i proportion efter hur stora mandat de olika borgerliga partierna hade tilldelats av väljarna.
Just nu pekar mycket mot att inget av blocken får egen majoritet. Det är kanske inte så konstigt. Henrik Oscarsson skriver att "historiskt sett har blocköverskridande regeringar varit väldigt populära när väljarna själva önskat. Det beror på att 25 till 33 procent av svenskarna placerar sig själva i mitten ideologiskt. Då är det inte så konstigt att man önskar sig mittenregeringar." (GP 22/8 s. 9)
Problemet med Alliansen är emellertid att de borgerliga politikerna inte har frågat väljarna. Allianspolitikerna har istället själva bestämt att vi ska ha två block - två lag. Och plötsligt var det där tredje alternativet som nästan var tredje svensk - alltså lika många som röstar på moderaterna respektive socialdemokraterna - helst vill ha om de själva fick bestämma borta. Jag vill inte ha ett tvåpartisystem. Jag vill ha tillbaka min väljarmakt.
