Betyg - nu har det hänt igen

Än en gång har en enkel liten betygskupp visat hur patetiskt betygssystemet egentligen är!

Om samma uppsats kan belönas med både MVG och IG så skvallrar det om att något inte står rätt till.

Kan det vara så enkelt att det är omöjligt att mäta kunskap på ett objektivt sätt?
Mr. Skene har en del att fixa till här - nationella prov hjälper nog föga när lärarens subjektiva bedömning till syvene och sist spelar sin roll.

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1069951,00.html

Allmän värnplikt avskaffas i fredstid

Allians för Sverige chockar igen.

Först var det Leijonborg som ville se intagningsprov till högskolan, sedan Borg som ville utreda grön skatteväxling (fast i finare ordalag) och nu alltså Odenborg som vill avskaffa värnplikten i fredstid!

Jag kan bara applådera hans initiativ!

Så som värnplikten är utformad idag så saknas ju ändå motivering för allmän värnplikt.
Den som inte vill göra värnplikten och har normal intelligens kan idag slippa undan enkelt så i praktiken är värnplikten redan frivillig även om alla svenska män tvingas till ett par dagars frihetsberövning med hot om polismakt och fängelse om man inte infinner sig vid mönstringen.

Om jag förstår Odenberg rätt så verkar det också som att värnplikten ska gälla kvinnor i orostider och detta är utmärkt! Så som dagens försvar är utformat så finns det många kvinnor som är minst lika bra lämpade som männen.

Den enda risken med allmän värnplikts avskaffande är demokratiaspekten - statskuppshotet finns ju alltid om bara vissa grupper vill göra värnplikten, men detta torde vara ett överdrivet hot.

Att Sverige inte deltar i NATO-övningen var också en positiv nyhet - Odenbergs lilla klusterbombs groda är snart förlåten...

Nu inväntar jag bara på att alla pappersvändare på Försvarsmakten skriver debattartiklar och drar WWII-paraleller...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=650330

SR - Jag är orolig

Peter Örns avgång från SR är i sig positiv då han hann förstöra en hel del under sin tid som vd.
Hans situation är naturligtvis ohållbar när han inte har personalens förtroende samtidigt som personalen inte har hans förtroende att skapa program själva.

Vad som oroar mig är vad som kommer efter? En moderat med uppdrag att göra skillnaden mot kommersiella kanaler än mindre så att SR:s existens blir än mindre befogad? Stegö Chìlo är ju ledig och skulle vara som klippt och skuren som vd för nedmonteringen av SR.

Under Örns tid som vd har de högkvalitativa, smala, granskande, intellektuella och upplysande programen sakta men säkert marginaliserats inom P1 och P2 samtidigt som program som tidigare skulle bott i P3 eller P4 nu får bra sändningstid i P1 eller P2 istället. Jag menar inte att det är något fel med P3 och P4 programutbud, de har bara andra mål, och jag lyssnar gärna på dem också, men det är inte Rallygänget eller Hassangänget som jag vill höra diskutera politik eller konst även om de var hysteriskt underhållande på sin tid...

Dr. Sadness - kom tillbaka - ta ned stämningen lite grann - VI BEHÖVER DIG!!!

Ett exempel på detta är Susanne "Tolkientaliban" Ljungs modeprogram. Jag har i sak inte något emot att folk bevakar modevärlden och lyxkulturen, men är det något som kan bära sig kommersiella grunder så är det den här typen av program. SR har inget ansvar i att göra "gratisreklam" för produkter, däremot har SR ett ansvar i att se till att smal, kvalitativ inte särskilt lönsam kultur får plats.

Jag vill kunna höra folkmusik, jazz, klassisk musik, experimentell konstmusik och världsmusik i P2 som aldrig skulle spelas på de kommersiella reklamradiokanalerna. Jag vill inte ha döda musikkanaler, jag vill höra en levande diskussion kring innehållet av personer med spetskompetens på området, inte något miffo som råkade vara med i en dokusåpa och ännu inte passerat sitt bäst-före-datum.

I P1 vill jag kunna höra en motsvarande diskussion om litteratur, drama, poesi. Och naturligtvis också bevakning av dagsaktuella händelser i politiken och samhället där olika perspektiv ges utrymme och där man hör personer med djup kunskap och kompetens på sina områden uttala sig.
De får ta den tid de behöver, de får vara hur långdragna, torra, tråkiga och fula de vill, bara de uttalar sig om saker de kan med intellekt!

Jag tycker inte att detta är för mycket begärt!
Låt oss ha vårat P1 och P2 i fred!

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=650004
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=650081


Kinnevik - en kapitalistisk monarki

När man är uppväxt i en företagarfamilj blir det så att det på söndagsmiddagen blir det en diskussion om bolaget. Cristina Stenbeck har företaget i sitt blod, vilket gör henne kvalificerad.

Det är naturligt att huvudägaren har ordförandeposten. Och styrelsearbetet är ett lagarbete. Runt Cristina Stenbeck finns kompetenta individer.

Vem skulle säga något liknande om Treschow, Johansson, Svanberg, Igel eller någon av de andra lirarna i elitserien? De är plötsligt oumbärliga, medan Christina Stenbecks kompetens måste försvaras med rent löjliga argument som dem ovan? För om hon inte är mer kompetent än att man måste försvara hennes position med absurda argument som blodsband och omgivningens kompetens, varför valde man då henne?

I Storbritannien brukar man prata om "Kapitalistisk Monarki", dvs när barnen till företagsledarna enkelt och friktionsfritt får poster i pappsens företag och ses som kompetenta bara för att pappsen var duktig.
Nu ligger det ju förstås i sakens natur att man vill hålla familjeföretag i släkten, men jag håller med britterna om att det är löjeväckande att använda släktträdet som argument för kompetens.
Man brukar säga att den klassiska monarkins adel har blått blod. Vilken färg är det då på den kapitalistiska adelns blod? Karin Grundberg eller Tomas Nicloin kanske kan svara på det?

(Det är inte min avsikt att ifrågasätta Christina Stenbecks kompetens, tvärtom tycker jag att di visar dålig respekt för hennes faktiska kompetens när de måste försvara hennes ordförandeposition med hennes pappas framgångar.)

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleId%3D2007%5C05%5C10%5C232756%26SectionId%3DEttan


Väskdebatten fortsätter...

Jag tycker att Sisela Lindblom har fått oförtjänt mycket skit för den så kallade väskdebatten.
Hennes motståndare har försökt reducera ner det hela till en absurd debatt om hur mycket en damväska får kosta.

I sak tycker jag att Lindblom har helt rätt när hon säger att mode är ett språk - ett sätt att uttrycka sig.
Och personligen så har jag svårt att se några sympatiska eller etiskt berömvärda värden i att spruta champange för tiotusentals kronor på varandra. Vilka signaler det sänder ut tycker jag är ganska uppenbart!

Att sedan P1 anser denna lyxkultur så viktig att bevaka att man ger Susanne "Tolkientalibanerna" Ljung ett eget program om detta samtidigt som man drar in på det mesta av smalt kvalitétsutbud inom P1 och P2:s program av  hög intellektuell och konstnärlig kvalitét tycker jag är såpass allvarligt att jag fullt stödjer Lindbloms position i denna absurda debatt!

Jag vet att mode är ett språk. Jag tror att många andra vet det också. Ur den breda allmänheten. Att kläder är ett sätt att uttrycka sig. Jag/vi använder, gläds, klär och uttrycker oss med kläder varje dag!

Jag var aldrig ute efter kläderna eller den kvinnliga konsumtionen i sig, när jag i Dagens Nyheter (31 mars) nämnde Susanne Ljung och väskorna hon skrev om. För den som ville göra sig lyhörd för en annan debatt hade det nog näppeligen gått att missa. Jag avläste modet som språk och vad det berättade om vår samtid. Att den var statusfixerad, att väskornas pris var skyhöga, att Stureplanskulturen med sina champagnekaskader var hypad, att det var det vi skulle se upp till, en utestängande lyxgemenskap som modeikon.

http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,1064505,00.html

Månadskortet sänks med 115 kr!

Ännu en glad nyhet idag: Månadskortet i Göteborg sänks med 115 kr!
Samtidigt satsar man rejält på kollektiv- och cykeltrafiken.

Det är verkligen glädjande att Göteborgs Kommun vågar satsa offensivt på kollektivtrafiken, kapaciteten måste öka så att trafiken fungerar effektivare.
Det här är verkligen mer framsynt kommunpolitik än Göteborgsmoderaternas hjärtefråga om en ny bilbro (utan tillgång för gång/cykelbana) över älven!

Desto mer ledsamt då att läsa att NATO nu ska öva på västkusten.
NATO kan med sin första tillslagspolicy använda kärnvapen utan att själva först ha blivit angripna.
Offensivt kärnvapenkrig tycker jag att det finns mycket starka skäl att vara kritisk mot! Hur ska man kunna få Iran, Nordkorea m.fl. att rusta ned när man själv förbihåller sig rätten att attackera dem utan att först själv ha blivit angripen?
Nej, det här eländet hoppas jag verkligen att Sverige håller sig utanför!

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=344851

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=344931

Öppet brev till Malin Lernfelt

Hej Malin,

Jag läste din ledarkrönika i GP den 3/5 om Alliansens kulturpolitik.

Jag ska börja med att erkänna att socialdemokraternas kulturpolitik inte har varit någon större inspiration för kultursverige, så långt är vi eniga.

Den större delen av kritiken mot Alliansens kulturpolitik riktar sig inte främst mot kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Hon är ett utmärkt val som kulturminister, förmodligen den första genuint kulturintresserade kulturministern Sverige har haft på mycket länge och så långt är allt väl.

Problemet är att inte ens Adelsohn-Liljeroth har något större inflytande över kulturpolitiken. Budgeten ligger knappt ens vid hennes bord. Så hennes främsta uppgift som kulturminister verkar bli att försöka rädda det som mindre kulturmedvetna Allianskollegor (vanligen moderater) har saboterat i sin iver att sänka skatter till varje pris.

Alliansen förefaller inte ha gjort någon konsekvensanalys av vilka konsekvenser deras nya ekonomiska politik ger för kulturlivet i Sverige, utan ofta visar sig deras ekonomiska politik få ödesdigra negativa konsekvenser för kulturlivet. Momsen var ett exempel, då det t.ex. tvingade ungdomsorkestrar i Uppsala och Gävle att stänga med mycket kort varsel. Detta kan väl knappast ha varit meningen? Menar du att detta stämmer väl överens med Alliansens "Speciella satsningar görs bland annat på barn- och ungdomskultur"? De summorna det skulle kosta att rädda orkestrarna skulle t.ex. kunna sparas in genom att Anders Borg avstår från en extra mellanlandning. En förlorad timme av Anders Borgs liv skulle kunna rädda ett par hundra ungdomars fortsatta kulturverksamhet.

Och översättningsstödet? Anser Alliansens kulturpolitiker verkligen inte att det är värt att exportera svensk litteratur till utlandet? Varför då driva frågan om kulturkanon? Ja, moderaterna har vänt i denna frågan. Men hör och häpna - det ligger inte på kulturministerns, utan snarare handelsministerns bord. Och just detta är symptomatiskt för Alliansens kulturpolitik. Kulturen ses som en handelsvara, en produkt, vilken som helst, vars främsta syfte är att bära sina kostnader och öka tillväxten i Sverige. Är den inte lönsam, så är den inte behövd.

Ett annat exempel är den nya arbetsmarknadspolitiken, där kulturarbetare är en av de mest utsatta grupperna.
Du nämner att det inte är självklart att bidragssystemen måste se ut som idag, och det har du naturligtvis rätt i, men problemet är att Alliansen river upp de gamla bidragssystemen utan att istället ersätta dem med något nytt! Jag kan inte se något annat skäl till detta än ett cyniskt ointresse för kulturen och dess värde, för hade man haft viljan hade det gått utmärkt att reformera kulturpolitiken i en mer marknadsliberal riktning utan att för den sakens skull skada kulturarbetarna.

Det behöver inte per automatik vara fel att föra en marknadsliberal kulturpolitik, men då måste man också ge kulturarbetarna rimliga förutsättningar att kunna försörja sig av egen kraft. I några andra europeiska länder behandlar man kulturarbetare enligt särskilda regler, med särskilda skatter - eller till och med inga alls!
Detta hade kunnat vara en nytänkande väg och ett utmärkt sätt att markera att man minsann värnar om kulturen utan att det ska behöva innebära att man öser bidrag över den. Kulturarbetarna får klara sig på egna ben, har full frihet i sann liberal anda, och undviker samtidigt att bli beroende av det sociala skyddsnätet i de perioder då man har mindre inkomster och engagemang. Men denna visionen var tydligen inte prioriterad av Allians för Sverige.

mvh

Ledarkrönkan i sin helhet:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=343368

Upp, moderater uti alla stater, som skatter bojor lagt uppå!

Jag inspirerades av Stationsvakts inlägg om världsmoderatismen: http://stationsvakt.blogspot.com/2007/05/vrldsmoderatismen.html

Nu när Fredde grattar kollega Sarko i Frankrike så finns det ju faktiskt en gammal fransk slagdänga de skulle kunna sjunga tillsammans som den nya tidens arbetarbröder de är:

Upp, moderater uti alla stater, som skatter bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Individ, stig upp för att slå dig fri! Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli!

|:Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär!:|


Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. En sosse inga plikter trycka, moderaten ingen rätt man ger. Länge nog  i opposition vi böjt oss, valfriheten skall nu bli lag. Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag!

Refräng |:Upp till kamp ...



http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=647220

Frankrikes president fortfarande en man

Frankrikes president är fortfarande en man.
För det är ju mest presidentens kön medierapporteringen i Sverige har handlat om.

Om man bortser från att Royal är kvinna och därmed höjd över varje misstanke i svensk media så är hennes politiska agenda något som det har talats desto mindre om. Royal förefaller inte vara någon särskilt radikal vänsterpolitiker, förefaller ha många konservativa och traditionella värderingar och har fört en del underliga politiska frågor, t.ex. frågan om att förbjuda japanska animationer i Frankrike - sådana frågor bör forskare lyfta på vetenskapliga grunder, inte politiker på grund av personlig rädsla och fördomar.
Och uppmaningen till folk att rösta på henne för att det skulle bli upplopp annars - hur rimmar det med demokratiska ideal? Nog för att hon kan ha rätt i sak, men en politiker bör tydligt ta avstånd från dem som skadar demokratin. Vidare framstår Royal bakom mediebilden vara en riktig makthungrande karriärist, och sådana är farliga vare sig de är män eller kvinnor!

Nu ger jag inte mycket för Sarkozy heller, men det vore fel att tro att politikern Royal skulle vara en bättre president än politikern Sarkozy bara för att hon är kvinna. Politiken de för är en helt annan sak och borde vara det viktigaste!

Fransmännen har i alla fall ett intressant valsystem...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=647116


Miljöpartiet tredje största parti! Kd ur riksdagen!

Enligt Demoskops senaste mätning är Miljöpartiet Sveriges tredje största parti med 6,8%!

Nu kan man ju inte lita på opinionsmätningar, men desto tydligare är tendensen att de småborgerliga partierna förlorar röster på moderaternas dominans i regeringen.

Folkpartiet ligger farligt nära 4%-spärren och Kristdemokraterna är nere på hela 2,9%, bara 0,2% mer än Sverigedemokraterna.
Om Kristdemokraterna eller Folkpartiet åker ur regeringen så är Alliansen körd. Då skulle Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunna bilda regering med ensam majoritet utan Vänsterpartiet.

Men än är långt kvar till valet...

http://www.di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2007%255c05%255c04%255c231910%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter

SAS-strejken

SAS har beslutat att motarbeta strejkerna på Kastrup genom att flytta jobb till Sverige och Norge.

Jag undrar bara hur de tänkte?
För vem vill flyga en extra sväng om Gardermoen när de ska byta för plan söderut?
Poängen med Kastrup är ju just att den ligger nära kontinenten och är geografiskt och tidsmässigt effektiv!

Äntligen! Intagningsprov till högskolan!

Äntligen föreslår folkpartiet att man ska ge högskolor/universitet ökade möjligheter att anta studenter genom intagningsprov istället för betyg!

På en del använder man sig av intagningsprov redan idag, och där ses de som en självklarhet för att kunna välja de bäst lämpade studenterna. Särskilt utbildningar med konstnärliga inslag: musik, konst, arkitekt och journalistutbildningar använder sig helt eller delvis av denna möjligheten.

Och egentligen är det ju sunt! För vill man ta in en musiker som aldrig har spelat i hela sitt liv men har 20.0 eller vill man ta in någon som har en enastående talang men kanske bara har godkända betyg? Vill man ta in en konstnär eller arkitekt som inte ens kan rita en rät linje? Eller en journalist som trots MVG i svenska har så dåliga språkliga kunskaper att de knappt skulle klara av utbildningen?

På Chalmers har de länge haft dilemmat att många av deras nollor inte ens kan lösa en andragradsekvation eller använda kvadreringsregeln, och i ärlighetens namn, vore det inte bättre att man tog in studenter som redan har dessa kunskaper så att man slipper ägna första månaderna åt att repetera elementär gymnasiematte?

Intagningsproven är normalt väldigt tydliga i vad man kräver av studenterna och studenterna ges i god tid möjlighet att förbereda sig. Viss risk att man tvingas välja tidigt och utbildningarna blir mer elitistiska finns förstås, men å andra sidan uppvägs detta av att studenter kan koncentrera sig på att studera det de vill läsa istället för att till varje pris nå högsta betyg i kurser som inte är relevanta för vidareutbildningen.

Idag blir bara plugghästar läkare och på läkarlinjerna runt om i landet har man tröttnat lite på detta eftersom man egentligen helst vill ha folk som brinner för att bli läkare, inte ser statusen i ett höglöneyrke och toppbetyg. Det skvallras om att man i större utsträckning tar in folk på intervju än betyg idag.
Och är det egentligen ett orimligt krav att läkar'n ska kunna hålla en skalpell utan att darra på handen? För vad vill vi helst ha, läkare med praktiska och stabila yrkesfärdigheter eller läkare som pratar flytande franska och är bra på musik?

Bara en sådan sak som att man kan ta in studenter med centrala högskoleprov... Varför inte då ha centrala antagningsprov som är kompetensspecifika och inte syftar till generell allmänbildning?
Visst kostar det kanske pengar, men jag tycker ändå att folkpartiet gör helt rätt som vill ge högskolor/universitet möjligheten att själva bestämma om de vill använda detta. För många stora institutioner som t.ex. Chalmers ses detta nog snarare som en välsignelse än en ekonomisk belastning. Äntligen kan man ta in studenter som redan från början kan elementär gymnasiematte!

På något vis känns det symptomatiskt för folkpartiet av idag att det är Leijonborg och inte Mr. Skene som presenterar detta lysande - nytänkande - förslag. Om de istället fortsatt med nytänkande visioner hade Leijonborg inte behövt gå. Hur Mr. Skene ska kunna ändra på det med sina militärdiciplinideal från svunnen tid har jag svårt att se... Att sedan det finns en konflikt mellan intagningsprov och betyg tycker jag är tydligt. Undrar bara i vilket decennium folkpartiet också kommer att se detta?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=645752

Skuggbudgetar

Då var det dags för skuggbudgetarna igen.

Jag uppskattar att Miljöpartiet tydligt kräver flygskatt på 200 kr inom och 400 kr utom Europa. Detta är inte orimliga kostnader, men kan ändå bekämpa tendensen att folk ser det som en rättighet att lågprisflyga hur som helst.
Skulle vara spännande att se om det finns något annat parti som idag vågar kritisera flygskatten? Skulle väl vara kristdemokraterna då, men de har ju tydligen en tumme med han där uppe när det gäller miljön...

Friåret tycker jag i grunden är ett bra förslag som arbetsmarknadspolitisk återgärd. Det ger fler chansen att komma in på arbetsmarknaden och sedan vänder jag mig emot synsättet att arbete = liv/identitet. Man ska också ha möjlighet att kunna förverkliga andra värden i livet än jobb.Sedan så finns det saker att rätta till i friåret som fungerade mindre bra förra vändan, men i grunden tycker jag att det är en god idé!

Att sluta subventionera kärnkraften och istället göra andra energiformer lönsammare tror jag också är en god idé då det skapar en starkare efterfrågan på alternativa energikällor, vilket sätter press på utvecklingen att bygga ut dem.

Per Nuder - kronprinsen som aldrig fick bli Kung - får sällan till det, men att kalla Alliansens ekonomiska politik för "blå skatteväxling" tycker jag är klockrent!

Några intressanta punkter:
* Nej till nedläggning av Ekobrottsmyndigheten och Arbetslivsinstitutet.

Att det knappt blivit något väsen kring nedläggningarna av dessa är märkligt... Med tanke på att man inte behöver vara Einstein för att

* Möjlighet för kommuner att söka statlig ersättning vid naturkatastrofer.

Lär behövas i framtiden... Om inte Kristdemokraterna hade rätt vill säga...

* Minska visstidsanställningarna genom att lagstifta om rätt till heltid.

Det här är ett intressant, men kontroversiellt förslag. Grundtanken är god, men frågan är om man utvärderat riskerna ordentligt då vissa jobb inte går att erbjuda på heltid.

* 150 Mkr i en skattestimulans för dem byter som gamla bil till en miljöbil.

Hellre skattestimulans än bonus på 10 tkr!

* Ny klimatmärkning av konsumentvaror.

Det här längtar jag efter! Jag skulle heller inte ha något emot om Alliansen införde detta, så att deras tal om individens frihet klingar mer äkta, för idag vet jag ju inte ens vad jag köper trots att jag försöker hålla mig uppdaterad om miljöeffekter av min konsumtion!
Bra Nuder!

1 Maj - Vem i hela världen kan man lita på?

Så här 1 Maj 2007 kommer jag att tänka på Rallys gamla parodi på Wiehes låt "Vem i hela världen kan man lita på"

"När Jan Guillou och Skytte har gått på machoanalys -
- och Robert Aschberg flytt från landet med miljoooonernaaaa.
När våra lärare och hjältar har fått en marknadsanpassad stil -
- och det finns ingen kvar som kommer ihåg visiooooonernaaaa.

Då är det fest på förtidspensionen.
Då börjar färgen bli lite blå.
Och ingen fattar att de står i vägen,
och att det var länge se'n det var -72.

Då kommer Josef Stalin hem till mig med rösten fylld av gråt -
Och snyftar vem i hela världen kan man liiiitaa påååå?"

Så här 2007 är denna gamla parodi än mer aktuell än när Rallygänget knåpade ihop den i slutet av 90-talet.
Idag skulle de kunna skriva en ny vers om:

"När Göran Person köpt en herrgård och Gudrun Schyman är kapitalist -
och Fredrik Reinfeldts gäng har blivit de nya arbeeeetarnaaaa."

Tyvärr verkar inte hela texten eller mp3 finnas på nätet längre. Någon som har? Länka gärna som en kommenter!

Dagis enligt Nationaldemokraterna

Nationaldemokraterna föreslår nu att man ska öppna dagis enbart för etniskt svenska.

Lite synd är det ändå att partisekreterare Vávra Suk, som är en sådan idealist, inte kan sätta sina egna barn på detta dagis då han själv är född i Tjeckoslovakien. Lyckligtvis tror sig Suk ha en lösning på detta problemet!
Trots allt är Tjeckien med i EU och de spelar Ishockey, så vad kunde väl vara en mindre detalj än att de råkar prata ett slaviskt språk och komma från den slaviska folkgruppen, och inte den "nordeuropeiska" som partiet förespråkar?

Men jag måste ändå applådera Suk:s nya kulturbegrepp!
Att nu slavernas kulturer är såpass "kompatibla" att de ses som rumsrena hos Nationaldemokraterna får man väl se som positivt! Och att migration inom Europa inte är något problem är ju också trevligt att veta!

Och sedan råkar Suk bara i förbifarten presentera för mig helt okända historiska rön!

 ? På vanliga dagis har man barn från alla kulturer och det tycker vi är fel. Det går emot allting man gjort tidigare i historien, det naturliga är att uppfostra barn i en nationell anda, säger Vávra Suk till aftonbladet.se.

Personligen trodde jag att dagis var något som växte fram med det svenska folkhemmet?
Och hur uppfostrade man barn i en "nationell anda" före Nationalismens och Nationalstatens genombrott på 1800-talet?

Jag väntar vetgirigt på den sensationella historiska forskning som måste ligga till grund för ett sådant påstående. Om någon vet var jag kan ta del av denna forskning, välkommen att hänvisa som en kommentar!

Leijonborg kunde ha varit statsminister.

Ja faktiskt, Lars Leijonborgs öde kunde ha tagit en helt annan väg om inte centern stoppat förhandlingarna om en mittenregering efter valet 2002.

Leijonborg stod då på topp med 13,3% väljarstöd. Hade han i det läget blivit statsminister hade hans öde nog kunnat se mycket annorlunda ut idag. Vem vet, kanske hade Sverige till och med mått bra av en regering med bättre maktbalans och avsaknad av såväl dominanta socialdemokrater som moderater.

Nu blev det inte så, och istället drog Leijonborg det "liberala" partiet i en hårdare riktning. Man flörtar med främlingsfientliga, kräver hårdare straff, mer regler i skolan och inte minst ett övervakningssamhälle som rimmar illa med liberala idéer. Man kunde stundtals uppleva att Folkpartiet stod längre till höger än "de nya moderaterna".

Sedan kom spionskandalen. Det anmärkningsvärda med Leijonborgs hantering av denna är att han, som med sin nymoralism avkräver medborgarna högre moral och regellydnad, själv inte lever upp till sina egna ideal.
Jag tror inte på något sätt att Leijonborg fuskat eller försökt dra fördel av skandalen, men bara det att han försöker sopa den under mattan gör att han förbrukar mycket av sin trovärdighet.
Kan en partiledare som kräver ordning och reda själv godtyckligt bestämma vilka brott som är viktiga? Är inte politiskt spionage nog brott för att man ska kräva ordning och reda och ingen "snällism" mot gärningsmännen?
Hade han rakt och ärligt tagit avstånd från skandalen så fort han fick kännedom om den så hade han nog överlevt något år till som partiledare.

Och här någonstans blev Leijonborgs dilemma uppenbart. Hans parti får en allt mindre roll i regeringen, i stort sett begränsad till utbildningspolitiken - inte den utrikesministerpost som Leijonborg själv förmodligen hoppats på.
Folkpartiets tydlighet blir allt mindre, för vad vill egentligen Folkpartiet?

Det socialliberala arvet faller allt längre bort - att moderaterna i jämförelse framstår som mer sociala och centern som mer liberala säger mycket om Folkpartiets misslyckande att vara tydliga i sin politiska riktning.
Istället har man gjort gamla 50-talsideal om "ordning och reda" till sin fråga, något som jag snarare skulle förknippa med kristdemokraterna. Och samtidigt som man vill införa ett rigoröst kontroll, lag och övervakningssamhälle hävdar man att man fortfarande är ett socialliberalt mittenparti. Många väljare är av en annan uppfattning och undrar vilken agenda Folkpartiet egentligen för? Många väljare uppfattar dem som populistiska och konservativa, inte som socialliberaler präglade av sund humanism.

Jag tror att om Leijonborg blivit statsminister 2002 hade han aldrig tvingats ta till denna desperata populism, utan istället tror jag faktiskt att han hade kunnat lyckas bra i att balansera de olika partierna i regeringen och föra en riktig mittenpolitik. För om det är något som Allians för Sverige - med moderaternas kraftiga vänstersväng - visar så är det att Sverige egentligen vill ha en mittenregering där varken moderata högerfalangens mest giriga skattesänkningsiver eller socialdemokratisk pampadel får plats.

Det är synd för Leijonborg och Sverige att han aldrig fick den chansen.

Värnplikten är omodern!

Återigen minskar antalet värnpliktiga.

Att Pliktverket beklagar detta är föga förvånande då det är deras jobb som i förlängningen hotas, men problemet är att man med den minskade hotbilden under 2000-talet får allt svårare att motivera varför ett värnpliktsförsvar behövs.

Ett löjeväckande problem med värnplikten är att alla svenska män fortfarande frihetsberövas med hot om polis för att mönstra samtidigt som det är frivilligt för kvinnor.
Så som dagens försvar är utformat så går det säkerligen att få fram lika många tjejer som klarar uppgiften utmärkt men denna möjligheten tar man alltså inte - och då är det ju svårt att motivera värnplikten med att man vill ha de bäst lämpade när halva Sveriges befolkning stängs ute.

Ett annat problem är att många unga män inte vill göra värnplikten då de inser att det missgynnar dem ekonomiskt. De skulle få bättre betalt och bättre pensionspoäng av att jobba på McDonalds än att göra värnplikten.
Försvarsmakten och Pliktverket måste alltså hitta nya vägar för att göra värnplikten försvarbar och attraktiv.
Gammal nationalromantisk krigspropaganda om killar som blir män och hjältedåd fungerar allt sämre i 20:e århundradet. Dessutom tenderar den att försöka gömma undan den hårda sanningen om vad som väntar dem som når utlandstjänst, där man inte bara leker krig utan det är på riktigt.

Visst finns det demokratiska poänger med värnplikten, men om så få tas ut som idag så kan man lika gärna låta mönstringen vara frivillig och spara resurser i mönstringen som istället kan användas till en bättre utbildning för dem som gör värnplikt!

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=639079

Sverigedemokraterna i "finrummet"

Nu vet jag inte om jag håller med om att TV8 är "den politiska debattens finrum", månne är det Lars Adaktussons frisyr som gör det så fint?

Men jag tycker att det är bra att borgare nu tar debatten med sd. Sd försöker spela på bilden av utanförskapet mot etablissemanget, för de tror sig nog kunna vinna över väljare som är trötta på sveket från såväl socialdemokrater som moderater. Att då avmystifiera sd och visa att de har helt vanliga människor som politiker tror jag inte är skadligt.

Dessutom tror jag att det är en väldigt liten andel av sd:s väljare som går över till dem genom intellektuell tv-debatt.
Om politikerna i de stora partierna har modet att möta dem i seriös debatt där man diskuterar ideologi, politik och visioner så skulle sd få det mycket tuffare då de mer konkret kommer att behöva förklara sin politik och inte bara konsekvent skylla på invandringen. När F! tvingades ta ställning även till andra frågor målade de in sig i ett hörn och blev ett utpräglat vänsteralternativ. Sd kan nog inte undkomma en liknande utveckling om de tvingas presentera sin åsikt i andra frågor.

Jag kan inte låta bli att undra? Varför vill sd rusta upp försvaret? Om de nu spar så mycket pengar från invandringen, finns det inte bättre saker att lägga pengarna på? Ser sd någon tydlig hotbild som jag har missat?Vad tycker sd om skolan? Hur vill sd bekämpa miljöproblemen? Hur ställer sig sd till religionen? Om muslimer körs ut, innebär det att vi alla svenskar måste vara med i svenska kyrkan? Hur vill sd bevara vår svenska kultur? Har man någon konkret kulturpolitik för att bevara det som anses svenskt? Eller försvinner onda ting som pizzerior, kebaber och McDonalds när invandrarna körts ut?

Sverigedemokraterna verkar leva i drömmen om ett svenskt folkhem som aldrig riktigt funnits i verkligheten; en historieromantisk uppfattning om att det var bättre förr och att det är invandrarnas fel att vi inte kunnat bevara vår egen kultur. Själv tycker jag att vi svenskar är väldigt dåliga på att värna om vår egen kultur. Om vi känner oss trygga i vår egen kultur finns inget behov att av rädsla snegla avundsjukt på svenska minoritetskulturers gemenskap och sammanhållning. Felet ligger alltså i första hand hos oss själva och inte hos invandrarna. För om vi känner oss trygga och stolta i vår egen kultur finns ingen anledning att rädas andra kulturer och religioner!

Likaså förefaller många svenska politiker vara rädda för att sd ska komma in i riksdagen. Men vad är det egentligen man är rädd för? I de flesta kommuner där sd fått mandat har de inget som helst inflytande, och det är nog just där rädslan ligger. Om sd kommer in i riksdagen kommer sannolikt partierna tvingas bilda regering över blockgränserna, för vem vågar ta den politiska risken att samarbeta med sd?
Sannolikt får vi alltså se centern samarbeta med socialdemokraterna, eller möjligen en mittenregering där borgarna tvingas samarbeta med miljöpartiet. Detta skulle ju ställa hela den svenska blockpolitiken på sin ända så jag förstår att såväl höger som vänster räds ett sådant scenario.

Något som hade varit intressant att veta är annars hur sd ställer sig till folkpartiets övervakningssamhälle och populistiska främlingsfientlighet light? Kanske hade de där kunnat finna några punkter att enas i?

Ullenhag fick dock in en bra poäng:
- Vad som är skrämmande är att du nu hade en chans att berätta hur Sverigedemokraterna vill skapa jobb. Men du fastnar hela tiden i invandringsfrågan. Ni är ett enfrågeparti som ogillar invandrare.


Kulturmoms

Regeringen backar om kulturmomsen och låter det sunda förnuftet segra.
Bl.a. får Göteborgs Symfoniker får nu behålla sina återbetalda momspengar utan att få minskade anslag.

Jag hoppas att detta är starten på en mer konstruktiv kulturpolitik från Alliansens sida som syftar till att stärka kultursverige istället för att försöka rasera väl funderange institutioner i hopp om att spara någr

Om ungdomsorkestrarna i Gävle och Uppsala som tvingades lägga ned nu räddas förtäljer dock inte artikeln.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=638342

Väskdebatten

Jag har med intresse följt den s.k. väskdebatten.

Vad som förbryllar mig är hur folk kan uppröras över att människor köper dyra statusprylar. Människor har i alla tider och alla samhällsklasser på olika sätt markerat sin status. Detta är ingenting som är endast rika överklasstjejer förunnat, utan även arbetarklassen köper statusprylar även om de givetvis i större grad begränsas av sin ekonomi och får skaffa andra prylar för att uttrycka sig.

Klassperspektivet blir också en aning ironiskt då kritiken mot överklassens handväskor bygger på att de har råd men inte de lägre klasserna. Med samma argumentering så kan vi ju inte ens den svenska underklassen rättfärdiga sin konsumtion då den i sin tur skulle ses som lyxkonsumtion i många u-länder.

Det allvarliga och upprörande med konsumtionssamhället tycker jag inte är att folk lägger ut hutlösa summor på handväskor, utan på sociala effekter och miljöeffekter som följd av produkterna vi konsumerar.

Människan är tyvärr oförmögen att inse följden av sin konsumtion. Vi har ett underskott av information om under vilka villkor våra produkter tillverkas och även den mest godhjärtade idealisten som köper närproducerat i tron att hon gör en god gärning kan visa sig köpa produkter som är mindre bra för miljön.

Enligt min mening ligger alltså problemet i att folk inte förstår konsekvenserna av det de konsumerar, hur gärna de än vill.
Detta gäller både den ensamstående arbetslösa mamman som handlar på McDonalds och den rika brattjejen som köper dyra handväskor och lyxprodukter.

Konsumtionen i sig är inte skadlig utan det blir den först när den överskrider etiska krav och miljömässig hållbarhet och här har politikerna det tunga ansvaret för att sätta schyssta och hållbara spelregler för företagen globalt, inte den enskilda konsumenten! Globaliseringen har både sina för och nackdelar, men den gör det åtminstone inte enklare för den aktiva konsumenten att informera sig om vad den egentligen köper. Och den underbetalda personalen i butiken har oftast ingen aning heller och skiter vanligen i vilket.

Att Susanne "Tolkientalibaner" Ljung, som tycker att debatten "förts i ett så aggresivt tonläge" får ett eget program om handväskor mm. i SR P1 säger tyvärr mer om tidsandan än det borde... kanske dags att göra en Stegö-Chìlo?

Nina Björk träffar huvudet på spiken i DN - skönt att det inte bara är jag som ser sambandet ökad konsumtion-ökad tillväxt!

- Konsumtionskritiken slår mot något grundläggande för vår ekonomi, nämligen att vi måste köpa mer än vi behöver för tillväxtens skull. Samtidigt slår den mot vår identitet. Vi visar vilka vi är genom vad vi köper. Men vi är inte herrar över våra egna drömmar, utan individens begär formas också av yttre faktorer. Det kan vara en svår tanke för ett liberalt samhälle som tror på individens möjlighet att skapa sig själv helt fritt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0